Husby: ”Det finns inga ursäkter”

Jag skriver idag på Avpixlat om hur jag ser på Husby samt vilka åtgärder som behövs i både det långa, men framförallt i det korta perspektivet; Det finns inga ursäkter:

I Sverige får alla, till och med de som inte ens har svenskt medborgarskap barnbidrag, etableringsersättning, bostadsbidrag, SFI-bonus och en uppsjö av andra bidrag. Alla får tillgång till Sveriges samlade utbildningssystem, upp till universitetsnivå. Alla har tillgång till skattefinansierade bibliotek, kollektivtransport, dagis och alla får gratis svenskundervisning. Det är till och med så att svenskar diskrimineras på löpande band för att ge jobb åt invandrare; genom kvotering, instegsjobb och enorma resurser som slängs på massinvandringsindustrin. Skolor, badhus och arbetsplatser anpassas för att blidka invandrares krav så att de kan känna sig ”hemma”. Ja, Sverige gör verkligen precis allt, in absurdum till och med.

Läs hela på Avpixlat!

 

Jag debatterar terrorresor med justitieminister Beatrice Ask

Slutreplik till Gajditza om kostnader för SD:s kriminalpolitik

Del 4.2 – kostnaderna för SD:s övriga förslag

1 Inledning och sammanfattning

Jag har som bekant en debatt med Gajditza. Se tidigare inlägg här.

Som vissa kanske sett har jag den debatt om kostnader för kriminalpolitiken:

1) DEt började med att Gajditza hade en rad fantasifulla påståenden

2) Jag besvarade dessa där jag visade att han räknade minst 42 gånger fel

3) Gajditza beslöt sig för att försöka en gång till. Denna gången försökte han ens knappt bemöta mina motargument om riktiga livstidsstraff (RL-straff) men raljerade istället litegrann

4) Nu kommer jag med mitt svar, uppdelat i två delar. I denna del, del 4,1, som ni kan läsa nedan går jag in i detalj och beräknar merkostnaden för RL-straffen. Det visar sig att Gajditza då har trampat ännu mer i klaveret. Se mer nedan. I del 4.2 ska jag ta itu med hans andra påstående om de straffskärpningar SD föreslår.

Detta är alltså del 4.2 och i denna del ska jag gå igenom de övriga, ganska diffusa, påstående som Gajditza framför om kostnaderna för de andra (icke-RL) brotten.

Diskussionen började med att Gajditza påstod ett par saker:

  • SD:s budget för kriminalpolitiken är underfinansierad
  • SD:s kriminalpolitik kostar orimliga mängder pengar

Slutsatsen när alla beräkningar enligt nedanstående nu är gjorda är följande: Gajditza har fel. Nedanstående tabell sammanfattar budgetåren, kostnader och anslagssparande:

Tabellen ovan visar faktiskt på besparingen första året eftersom vi gjort oss av med många utlänningar i våra anstalter samtidigt som våra längre straff inte gett utslag än.

För 2015 och 2016 ökar kostnaderna men totalt sett över budgetperioden kommer kostnadsökningarna för våra hårdare straff vara täckta. Vi ser även en marginal för de ökade kostnader för de förslag jag ej kunnat räkna ut en uppskattning över kostnaden för.

Kontentan blir att SD:s budget inte underfinansierad, dels kostar inte vår kriminalpolitik orimliga mängder pengar.

En kostnadsökning sker, vilket vi aldrig hymlat med, men den är finansierad och sett till nyttan det gör på det kriminalpolitiska området, befogad.

2 Gajditzas ”slutreplik” om RL-straffen

Först ska jag bemöta Gajditzas ”slutreplik” om RL-straffen:

Han skriver:

Ekeroth inleder med att säga ”Gajditza börjar sin replik med att ursäkta sig för att han använt fel siffror.”

Uppenbarligen kan KE inte förstå att det jag skrivit ovan inte är en ursäkt för några siffror. Jag ber om ursäkt för att jag trott på hans retorik…….

Han hävdar alltså att han inte bad om ursäkt för sina siffror. Men detta var vad han skrev (vilket jag citerade i min förra artikel):

Jag bjuder helt enkelt på att det tar något längre tid att nå de nivåer jag sagt i min artikel

Alltså erkänner han att han hade fel. Och han hänvisar även till det som stod i vårt inriktningsprogram, som ursäkt, för att han räknade fel. Ändå försöker Gajditza göra sken av att jag syftade på hans uttryckliga ursäkt, istället för hans uttryckliga erkännanden. Varför försöker han göra det? Jo, han försöker gripa efter halmstrån efter att jag fullständigt sågat hans påstående om RL-straff.

Han skriver sen:

Dessutom tycks Ekeroth ha missat sin egen motion om att livstidsfångar som blivit villkorligt frigivna och som begår något nytt brott, ska återföras till fängelse för att fortsätta avtjäna sin livstidsdom. Med tanke på att han även hävdar att återfallen är 50% så uppstår även här på sikt en betydande kostnad.

 Jag läste samma artikel[1] som Gajditza läst, där de hävdar att 37 procent återfaller i brott men endast nio procent återfaller i våldsbrottslighet.

De som berörs av vår motion är de som ”återfaller i fängelsebelagd brottslighet”, d.v.s. brottslighet av grövre slag. Alla 37 procent skulle med våra regler med andra ord inte återgå till sitt livstidsstraff utan en, utifrån statistiken, mindre andel (nio procent begår nya våldsbrott och fyra procent sexualbrott[2]).

Ser man till skillnaden från de som idag återgår till fängelsestraff skulle förvisso våra regler göra att flera återgick till sina livstidsstraff, men i sammanhanget lär det inte förändra mina tidigare uträkningar nämnvärt, speciellt om det handlar om återfall inom prövoperioden. Dessutom får man ta i beaktande de nya vanliga fängelsestraff som nya brott skulle generera enligt dagens regler. Så en skillnad skulle det bli, men skulle inte nämnvärt förändra mina tidigare uträkningar.

En slutsats man kanske istället kan dra är att längre straff leder till mindre återfall, d.v.s. mindre brottslighet (tvärt emot det Gajditza hävdar).

Vidare:

52 miljarder är, enligt min uppfattning, mycket pengar och att Kent Ekeroth försöker dölja detta, genom att på olika sätt jämföra den med hela statsbudgeten, ändrar inte detta faktum. Ett snitt av KE:s siffra och min innebär en 20%-ig ökning av Kriminalvårdens budget enbart för dessa RL straff.

Konstigt att jag måste påtala detta igen, trots att jag gjorde det i mitt senaste inlägg, men eftersom Gajditza inte verkar ha läst det, får jag väl säga det igen.

Jag förstår att Gajditza efter sin monumentala felberäkning (där han påstod att det kostade 7,3 miljarder kronor per år från första året när det egentligen kostade 0 kr extra första året) vill göra allt för att få kostnaden att låta högre än den är. Det försöker Gajditza göra genom att 1) räkna ihop 44 år i framtiden och 2) försöka undvika jämförelser med ekonomin i stort.

Som jag klargjorde innebär RL-straffen ingen merkostnad de första 10 åren. Ser man till hela perioden på 44 år kommer staten ha gjort av med omkring 59 000 miljarder kronor, där de 52 miljarderna för RL-straffen endast utgör 0,09 procent.

För att få lite perspektiv skulle motsvarande kostnad för en privatperson, med en inkomst på 25 000 kr och löneökning på 2 procent per år, bli i genomsnitt 35 kronor i månaden. Bra försök Gajditza (eller kanske inte).

Vad skriver Gajditza sen? Jo:

Det är mot den bakgrunden också svårt att förstå Ekeroths förtjusning över att den beräkning som gjorts nu och som jag godtar avseende själva sättet att räkna, inte innebär att SD:s budget är underfinansierad år ett.

Här erkänner Gajditza rakt ut att SD:s budget inte är underfinansierad. Han erkänner även (igen) att han räknade fel.

Extra pengar kostar det ja, fast frågan var om det 1) var underfinansierat och 2) orimligt. Gajditza erkände att vi inte var underfinansierade och orimligt framstår det verkligen inte.

Alltså: Gajditza hade jättefel när han påstod det han påstod om SD.

3 Kostnader för övriga förslag

Läs resten av artikeln genom att klicka länken nedan!

Läs mer

Debatt om kriminalpolitikens kostnader – omgång 4.1

Som vissa kanske sett har jag den debatt om kostnader för kriminalpolitiken:

1) DEt började med att Gajditza hade en rad fantasifulla påståenden

2) Jag besvarade dessa där jag visade att han räknade minst 42 gånger fel

3) Gajditza beslöt sig för att försöka en gång till. Denna gången försökte han ens knappt bemöta mina motargument om riktiga livstidsstraff (RL-straff) men raljerade istället litegrann

4) Nu kommer jag med mitt svar, uppdelat i två delar. I denna del, del 4,1, som ni kan läsa nedan går jag in i detalj och beräknar merkostnaden för RL-straffen. Det visar sig att Gajditza då har trampat ännu mer i klaveret. Se mer nedan. I del 4.2 ska jag ta itu med hans andra påstående om de straffskärpningar SD föreslår.

Jag ber på förhand om ursäkt för den långa genomgången nedan, men vill en gång för alla göra upp med Gajditzas påstående om RL-straffen.

——————————————

Gajditza har nu känt sig tvungen att försvara sin sårade heder efter min totala sågning av hans oerhört fantasifulla siffror som ni kan läsa om här.

För att inte sammanhanget ska gå förlorat kan jag påminna samtliga om att Gajditza först påstod att SD:s ”riktiga livstidsstraff” (RL) skulle kosta 7,3 miljarder kronor redan första året. Istället ligger den verkliga siffran på cirka 174 miljoner kronor, dvs en överskattning från Gajditza på 42 gånger. Med detta svidande faktum i bakhuvudet går Gajditza nu igen ut och försöker göra sig till tals för SD:s politik. Som vanligt går det inget vidare för honom. Han lyckas nämligen inte på något sätt visa det han försöker påtala.

Låt oss börja med att konstatera ett par saker:

Gajditza börjar sin replik med att ursäkta sig för att han använt fel siffror. Han skyller såklart på SD för detta eftersom han utgick från vårt inriktningsprogram. Problemet är väl bara att om man som Gajditza försökte göra, d.v.s. att räkna på exakta kostnader, i detalj också måste titta på verkligheten, något han alltså undlät sig göra.

Sedan, i uppenbar frustration, irriterar sig Gajditza över att hans feltolkning av SD:s politik inte blir SD:s politik. Han menar att vår retorik ”leder folk till att tro”. Vad han nog menar är att det kanske ledde honom till att tro. Två olika saker. Framförallt olikt jämfört med SD:s politik. Låt mig för tydlighetsskull citera vår egen motion i ämnet (fetstil är min anmärkning):

Riktiga livstidsstraff ska kunna utdömas för brott som idag enligt brottsbalken kan medföra livstidsstraff. Utöver detta ska riktiga livstidsstraff kunna utdömas för upprepade grova vålds- eller sexualbrott av särskild hänsynslös och våldsam natur.

Med anledning av ovanstående anser Sverigedemokraterna att Sverige för de allra grövsta brotten […]

Alltså; motioner går ut på att man ”ska kunna”, d.v.s. möjligheten ska finnas för ”de allra grövsta brotten”. Bara en med en sådan livlig fantasi som Gajditza läser detta som att 100% ska få RL-straff. Men återigen, även den siffran (100% RL-straff) räknade jag med i mitt svar och även då blev hans uppskattning 16 gånger för hög!

Gajditza erkänner även motvilligt att han hade fel:

Jag bjuder helt enkelt på att det tar något längre tid att nå de nivåer jag sagt i min artikel

En början i alla fall. Men för tydlighetsskull är ”något längre tid” långt över 50 år längre tid, eftersom det inte ens efter 50 år uppgår till halva den kostnad Gajditza ursprungligen fantiserade ihop.

Merkostnaden för RL-straffen

För att återigen påminnas om hur denna debatt startade var det så att Gajdtizas hela tes var att SD:s politik var underfinansierad. Hans främst argument för det var de felberäkningar han gjorde rörande kostnaden för RL-straff eftersom den kostnaden var den han menade var störst. Han hade alltså 42 gånger fel där. I hans svar nu skriver han något anmärkningsvärt:

Må vara att vi kan diskutera hur detta ska periodiseras och att de tre miljarderna inte slår direkt

Må vara? Det är väl oerhört relevant om man som Gajditza ska påstå att vi är underfinansierade. Att han först efter att ha fått smäll på fingrarna moloket tvingades inse att så är fallet säger en del om den bristfälliga logik han verkar vara van att använda sig av.

Inte heller verkar Gajditza lärt sig något av sitt tidigare misstag utan räknar igen med en tioårsperiod – säkert för att få siffran att låta större än den är relativt sett.

Gajditza säger att merkostnaden blir 30 miljarder på en tioårsperiod. Låter mycket? Under samma period är statsbudgeten över 8370 miljarder (utan tillväxt).

Men Gajditza lyckas eller försöker inte ens överbevisa min uträkning om RL-straffen utan nöjer sig med att raljera lite om en påstådd merkostnad på 3 miljarder över de nästkommande 44 åren! Även dessa siffror är dock fel.

Idag fick jag svar från Kriminalvården om kostnad per vårddygn:

Producerad vårddygnskostnad för 2011 för klass A (Kumla, Hall, Saltvik) När det gäller Hall, som exempel, så uppgår vårddygnskostnaden till ca 3 800:-

Under förutsättning att vi bibehåller dessa höga nivåer blir alltså merkostnaden totalt sett över de kommande 44 åren följande (om man räknar på Gajditzas sätt):

60 RL x 3800:- x 365 x 32 år = 2 663 040 000:-

Här överskattade alltså Gajditza redan, med hans egna uppskattningar om 60 RL-straff, kostnaden med 20%. Men, trots att jag förde fram siffror om hur många år livstidsdömda idag sitter i snitt (16 år) valde ändå Gajditza av någon anledning att räkna på 12 år. Varför? Jo, för att han gärna vill dra upp kostnaderna. Låt oss räkna med utgångspunkt från verkligheten, som angett av Kriminalvården:

60 RL x 3800:-/dygn x 365 dygn x 28 år = 2 330 160 000:-

Då har vi redan från Gajditza en överskattning med 35%.

Räknar vi istället med mina uppskattade RL-straff blir kostnaden:

40 RL x 3800:-/dygn x 365 dygn x 28 år = 1 553 440 000:-

En överskattning från Gajditza med 103%.

Men alldeles oavsett Gajditzas överskattningar, d.v.s. även om vi antar att hans felaktiga siffror stämmer, lyckas han inte bevisa sin tes om att SD:s kriminalpolitik rörande livstidsstraffen är underfinansierad. Ärligt talat försöker han inte ens i sitt senaste svar. Kanske för att det blir svårt att motbevisa sanningen när den presenterades för honom. Det enda han lyckas åstadkomma i sitt svar angående RL-straff är lite raljerande om att SD:s kriminalpolitik kommer öka kostnaderna något.

För att sätta siffrorna i proportion skulle hans egna, återigen felberäknade, siffror medföra en extra vårdkostnad, i snitt, per år på 72 miljoner kronor. Med realistiska siffror skulle den årliga snittkostnaden bli omkring 35 miljoner kronor. Sätt det sedan i relation till statsbudgeten för 2013 på 837 740 miljoner kronor.

Beräkning av merkostnaden för RL-straff

Jag redogjorde i mitt förra inlägg för kostnaden för RL-dömda utan att ta hänsyn till att en stor andel av dessa redan sitter inspärrade. Den kostnaden blev ändå 42 gånger mindre än Gajditzas. Jag räknade mer realistiskt, på merkostnaden, vilket Gajditza gjorde ett tappert, men dåligt, försök att räkna på:

2014, under förutsättning att lagstiftningsprocessen går väldigt snabbt, börjar isåfall de riktiga RL-straffen verka. Det året, om vi räknar högt, döms då 60 personer till RL-straff (ja, jag är snäll och använder Gajditzas siffror, för skojs skull. Han får det så fel ändå). För dessa 60 personer räknade jag i mitt tidigare inlägg med nybyggnation för varenda en plus vårdkostnader. Men eftersom vi ska räkna mer realistiskt nu behöver jag dra av för 1) Vanliga livstidsstraff och 2) de vanliga fängelsestraffen.

Tiden i fängelse för vanliga livstidsstraff är 16 år som tidigare konstaterats. Tiden i fängelse för de som är dömda för mord men ej fått livstid är enligt BRÅ 116 månader, dvs cirka 10 år. Av de högt skattade 60 RL-straffen sitter alltså 100 % av dessa i svenskt fängelse redan idag i minst 10 år i snitt. Vidare får vi anta att även fängelseplatser existerar för samtliga dessa. Det blir alltså vare sig en merkostnad för nybyggnation eller för vårdkostnad de första 10 åren.

Gajditza påstod att det kostade 7300 miljoner kronor redan första året, när det alltså i realiteten kostar 0 kr extra det första året.

Man kan inte räkna på Gajditzas överskattning i procent eftersom det inte går att dela med 0 men man kan säga att hans överskattning närmar sig oändligheten.

Låtsas vi att merkostnaden blir 1 krona blir Gajditzas överskattning 7300 miljoner gånger för högt.

Ajdå.

Först efter 10:e året uppkommer merkostnader

Först 11:e året och därefter det 17:e året, uppkommer merkostnader för nybyggnation och vårdkostnad. Första året med extrakostnad uppstår med andra ord år 2024 då extrakostnaden det året blir 214 Mkr för den första årskullen (nybyggnation + vårdkostnad) på följande sätt:

  • 60 RL-straff per år
  • 10 av dessa får redan idag livstidsstraff (16 år i fängelse)
  • 50 får vanligt fängelse (10 år i fängelse)

2024 skulle alltså 50 personer (årskull 1) i ett icke-SD-läge komma ut, men med SD-regler skulle de fortsatt sitta inne. Alltså tillkommer en extrakostnad år 2024 för dessa 50:

Mkr Extra.intagna Extra   vårdkostnad Nybyggnation Totalt
År 2024 50 69,35 145 214,35

Året efter kostar årskull 1 bara i vårdkostnader (eftersom deras fängelseplatser redan är byggda):

Mkr Extra.intagna Extra   vårdkostnad Nybyggnation Totalt
År 2025 50 69,35 69,35

År 2030 kommer sedan nästa extrakull med personer (fortfarande från årskull 1); de som kommer ut från tidsbestämt livstidsstraff. Jämfört med ett icke-SD-läge har vi nu alltså totalt sett 60 extra personer i fängelse, vilket sammanlagt ger en extra vårdkostnad om 83,22 Mkr. Utöver det behöver vi bygga 10 nya platser för de 10 personer som med gamla regler skulle komma ut från normal livstid men nu fortsatt sitter inne:

Mkr Extra.intagna Extra vårdkostnad Nybyggnation Totalt
2030 60 83,22 29 112,22

Då har vi alltså 60 personer, med redan bygga fängelseplatser, på en årlig kostnad om 83,22 Mkr:

Mkr Extra.intagna Extra vårdkostnad Nybyggnation Totalt
2031 60 83,22 0 83,22
2032 -”- -”- -”- -”-
Etc Etc Etc Etc etc
2057 Sista   året Sista   året Sista   året Sista   året

Den totala extrakostnaden för årskull 1 blir under deras 44 år i fängelse (från 2014-2057) totalt 2,9 miljarder kronor, eller 66 Mkr per år i snitt. (se bilaga 1)

Under de 44 åren fram till 2057, när de äldsta i fängelset går bort på grund av ålder, och därmed kostnaderna för dessa försvinner (och totalkostnaderna planar ut), blir den totala extrakostnaden för alla som under denna period får RL-straff, cirka 52 miljarder kronor.

Extrakostnaden, i genomsnitt, för de dyraste åren, från år 2047 till 2057, blir cirka 1,7 miljarder kronor, eller 0,2 procent om vi jämför med statsbudgeten i år. Ska man vara rättvis borde vi dock jämföra med statsbudgeten för samma år, dvs år 2057. Eftersom det vore helt orealistiskt att anta att vi inte har någon tillväxt under dessa 44 år, utgår vi från att tillväxten i snitt är 2 procent. 1,7 miljarder i kostnad år 2057 utgör isåfall endast 0,09% av statsbudgeten (statsbudgeten är då på 2 000 474 Mkr).

Tittar vi på de faktiska kostnaderna som uppkommer för ett specifikt år (d.v.s. vi räknar inte snittkostnaden sett över 44 år) blir extra kostnaden för det dyraste året, år 2057, 2,9 miljarder kronor. Statsbudgeten med en årlig tillväxt om 2 procent uppgår då till 2 000 474 Mkr. Extrakostnaden för det dyraste året sett i relation till statsbudgeten blir då 0,15%. (se bilaga 2)

0,15 procent.

Kanske inte direkt vad Gajditza hade hoppats på.

I relation till Rättsväsendets budget, om den är kvar på samma andel av statsbudgeten som idag (4,7%) skulle budgeten för Rättsväsendet, för det dyraste året, behöva öka med 3 procent (alltså från 4,7% av budgeten till 4,84%). (se bilaga 3)

Tre procent.

Inte heller vad Gajditza hade hoppats på.


Slutsats:

Vår kriminalpolitik kommer att medföra ökande kostnader. Det är inget vi hymlar med. Men kostnaderna vida överskattas av Gajditza. Men frågan var om SD:s budget är underfinansierad. Svaret är ett entydigt nej:

  1. Med överdrivna siffror hamnade vi ändå 42 gånger under det Gajditza påstod
  2. Realistiska siffror över merkostnaden visar att den ökade kostnaden det dyraste året utgör cirka 0,15% av statsbudgeten eller 3% av rättsväsendets budget. Den visade även att vi ej har någon kostnadsökning de första 10 åren.

Mer fel än vad Gajditza har kan man nog inte ha.

Även om det är svårt att inse när man har fel, hoppas jag ändå att Gajditza erkänner att han inte kan räkna.

Se bilagorna nedan!

Läs mer

Sågar en monumental felberäkning av kostnadernas för SD:s kriminalpolitik

Skriver på Newsmill; Politisk motståndare överdriver kostnaderna för SD:s kriminalpolitik (numera död länk):

Sällan har man läst en så felaktig analys som den Gajditza nu försökt sig på ett antal gånger. I Sourze , Newsmill och på en blogg försöker han visa på att vår kriminalpolitik inte går ihop rent ekonomiskt. Desto värre då att hans ekonomiska sammanställning är så full av hål. Troligen beror denna grova felräkning på ett önsketänkande från skribenten – i sin uppenbara iver att motverka SD spelar verkligheten inte så stor roll, så länge man kan lura andra, och sig själv.

Jag ska försöka strukturera upp hans påståenden och börjar med hans senaste alster på Newsmill:

Påstående: Riktiga livstidsstraff kommer att kosta 7,3 miljarder per år
Svar: För de som inte orkar ta sig igenom beräkningarna nedan inleder jag med att sammanfatta Gajditzas enorma felräkning i en tabell.

Kolumnen”Gadjitza” redovisar alltså hans uppskattade kostnader för dem som döms för riktiga livstidsstraff (RL) jämfört med de realistiska antaganden och korrekta matematik redovisat i kolumnen ”verkligheten”.

I sista kolumnen räknar jag ut hur stor överskattning Gajditza gör i de olika scenarierna.

diagram

Som vi kan se begår han en monumental felberäkning över kostnaderna. Nedan visar jag hur:

År 2011 konstaterades 95 lagföringsbeslut för mord enligt BRÅ. Eftersom riktigt livstidsstraff (RL) enligt SD skulle vara förbehållet de allra grövsta brotten (vilket vi skriver tydligt i motionen), skulle inte alla incidenter av mord rendera RL, utan främst de av synnerligen grov eller sadistisk natur. Anta att en tredjedel av de morddömda skulle få riktiga livstidsstraff. Det skulle då innebära 30 RL-straff varje år. Lägg därtill de speciellt grova våldsbrott som vi menar ska omfattas, vilket kanske maximalt handlar om ett tiotal per år. Då har vi alltså 40 riktiga livstidsdomar varje år.

Så redan här har Gajditza räknat alldeles fel, närmare bestämt över 2,5 gånger för högt. Men det blir värre. Han räknar sen ihop fängelseåren utan att ta i beaktande kostnader som redan existerar idag. För de som döms för mord eller dödligt våld får ju faktiskt spendera tid i svenskt fängelse även om det ofta är för kort tid. Faktum är att det sedan 2005 dömts ut mellan 4-19 livstidstraff varje år. Alltså måste man räkna på skillnaden med vår politik och den som är förd idag.

Medelåldern vid verkställdhetens start för de inskrivna för livstidsdom i augusti 2012 var 36 år. De sitter vidare i snitt 16 år i fängelse (efter 2/3 frigivning efter tidsbestämt straff). Under samma antagande som Gajditza, där han räknade medellivslängden till 80 år, blir antal fängelseår, utöver det som redan sker idag, 80 år minus medelåldern för en intagen minus medelår i fängelse enligt nuvarande system gånger antal intagna. Alltså i praktiken 1120 utdömda fängelseår extra att jämföra med Gajditza siffra på 5000. Här överskattar Gajditza det nästan fem gånger. Jag ska dock strax återkomma till det märkliga i att överhuvudtaget räkna på detta sätt.

Nya fängelser behövs ja, och det budgeterar vi även för i vår kommande budget. Låt oss börja med att ta en titt på investeringskostnaden för nya anstalter. Enligt Riksdagens utredningstjänst som undersökte med Kriminalvården kostar nybyggnation av 120 platser för en normalenhet i säkerhetsklass A, som t.ex. vid Kumla, 343 miljoner kronor. Det blir alltså 2,9 miljoner kronor per fängelseplats. Långt ifrån det av Gajditza uppskattade 10 miljoner kronor, alltså en överskattning med omkring tre gånger. Kan ni skönja ett mönster?

Så, varje år skulle det dömas ut omkring 40 RL-domar. Många av dessa skulle förmodligen redan idag få dagens livstidsstraff så egentligen uppstår merkostnaden för SD:s politik efter medeltiden dessa idag sitter i fängelse, det vill säga om cirka 16 år. Vid denna tidpunkt har samtidigt SD:s politik rörande invandringen slagit igenom vilket innebär att vi har ännu mer pengar att röra oss med i budgeten.

Utöver detta skulle vår invandringspolitik också medföra att kriminaliteten minskar, speciellt då den grova brottsligheten som domineras av just invandrare. Men låt mig återkomma till alla de olika faktorer som utgör besparingsmoment som jag inte ens räknar med här.

En annan väldigt relevant aspekt i Gajditzas räknande som ter sig väldigt ologisk: Gajditza räknade med 1000 platser. Varför han räknar på en tioårsperiod för att sedan räkna tillbaka till en ettårsperiod kan man undra.

Vidare räknar han ut att det blir ”5000 fängelseår varje år i genomsnitt”. Detta gör han genom att ta de 100 RL-dömda (som är en överskattning på 2,5 gånger) och multiplicerar med det antal år han räknar med att de sitter i svenskt fängelse (50 år, också överskattat). Men hur kan man räkna ihop en kostnad (som dessutom är grovt överskattad) sett över 50 år och lägga det på första året? Det är ju först sista året, dvs om 50 år, som antal fängelseår blir 5000 om man räknar med 100 RL-dömda varje år (eftersom det först vid 50:de året sitter 100 st/år x 50 år = 5000 livstidsdömda).

Det första året blir det ju bara sammanlagt 100 fängelseår om man räknar med 100 RL-dömda. Andra året är det 200 fängelseår etc. Hur Gajditza lyckas inbilla sig själv att det är 5000 fängelseår första året när det enligt hans eget antagande endast tillkommer 100 personer RL-dömda per år är en gåta.

Låt oss räkna rätt: För att vara givmild låt oss anta, felaktigt, att alla våra 40 RL-dömda är utöver de vanliga livstidsstraffen (trots att det som sagt redan döms ut 4-19 vanliga livstidsstraff per år sedan 2005) och att det därmed uppstår ett behov av 40 nya platser per år (en ansenlig del av det extra behovet kommer alltså först långt senare):

40 platser som vardera kostar 2,9 miljoner kronor att bygga blir en investering om 116 miljoner kronor. Därtill kommer en vårdkostnad, enligt uppgifter från Kriminalvården, på 2800 kr per dygn (inte 4000 som Gajditza får fram), drygt 1 Mkr per år eller 41 Mkr för de intagna.

Totalt sett blir det alltså 157 Mkr (116+41). Men låt oss ändå för skojs skull utgå från Gajditzas siffror på 4000 kronor i vårdkostnad per dygn. Då blir kostnaden 174 Mkr i extrakostnad totalt sett första året (116+58).

Väldigt långt från Gajditzas siffror på 7300 miljoner kronor med andra ord. Och då har jag alltså varit givmild eftersom jag räknar med 40 nya platser varje år, när det i stor utsträckning kommer handla om ”förlängda” platser.

Men även om vi antar att alla morddömda plus vissa som begått riktigt grova våldsbrott skulle få RL-straff, vilket då skulle bli runt 105 per år (mer än Gajditza räknade med), skulle ändå totalkostnaden bara bli drygt 457 Mkr (304+153), d.v.s. 16 gånger mindre än Gajditzas totalt överdrivna siffra på 7300 Mkr.

Faktum är att den totala fängelsepopulationen av de med riktig livstidsstraff skulle uppgå till maximalt 2040 under förutsättning att 40 personer får RL-straff per år. Kostnaden när detta maxtak uppnås blir, för det sista året, alltså om 50 år, cirka 3,1 miljarder kronor. Denna summa inkluderar den sista nybyggnationen för de extra 40 platserna och vårdkostnaden för 2040 personer, vilket totalt alltså blir 3,1 miljarder kronor. Så inte ens när maxkostnaden uppnås hamnar kostnaden i närheten av det som Gajditza trodde (eller hoppades).

Sammanfattningsvis: Första året skulle RL-straffen kosta uppskattningsvis 174 Mkr medan Gajditza grovt felaktigt påstått att det skulle kosta 7300 miljoner kronor – en överskattning med 42 gånger.

I vår budget allokerar vi till Kriminalvården 200 Mkr första året och därefter 747 Mkr varje år. Totalt 2441 Mkr under budgetperioden. Kostnaden över budgetperioden för RL-dömda skulle bli 1084 Mkr. Vår budget är alltså väl tilltagen. Dessutom, en aspekt som Gajditza inte heller tänkt på: eftersom lagstiftningen inte kommer vara på plats 1 januari 2013 då lagstiftning tar tid, lär det dröja till allra minst 2014 innan RL-straff kan dömas ut. Behovet av fängelseplatser för RL-dömda lär alltså inte uppstå ens första budgetåret. Med andra ord; vår budget är väl tilltagen för att täcka de kostnader som uppstår. Det finns även utrymme för de övriga straffskärpningar SD föreslår.

Gajditza har alltså gjort en monumental felräkning och felbedömning av SD:s politik. Observera att ovanstående uträkning inte tar hänsyn till följande faktorer som skulle minska trycket på fängelserna och kostnaderna:

• Med minskad invandring minskar även det grova våldet, där grupper från Mellanöstern och Afrika är grovt överrepresenterade

• Att kostnaden för en plats i RL-fängelse inte behöver hållas på samma höga nivå som idag eftersom ett rehabiliteringsbehov ej föreligger (då de ej kommer ut i frihet igen)

• Att flera av dem som skulle få RL-straff endast skulle börja kosta extra efter vad deras normala strafftid idag skulle vara. Det är bara tiden efter det som de kostar utöver vad de kostar idag

• Att vi skulle slippa återfall i brott från dem som idag kommer ut från livstids fängelse. Cirka 50 procent återfaller i brott inom tre år enligt Kriminalvården.

• 30 procent av dem som sitter i svenska fängelser är idag utlänningar. Med SD:s politik skulle en ansenlig andel av dessa avtjäna sina straff utanför Sverige, till en väsentligt lägre kostnad.

Slutsatsen av allt detta är alltså att Gajditza på ett närmast förbluffande sätt överskattat kostnaderna för SD:s kriminalpolitik. De verkliga siffror (174 Mkr) som presenterats ovan är dessutom troligen överskattade siffror, men även om man alltså räknar högt blir Gajditzas siffror graverande fel (jag återkommer till hans andra påståenden inom kort).

Men Gajditzas logik sammanfattar han själv i hans sista två meningar i en bloggpost:

”Eftersom konventionen också utgör svensk lag så är alltså hans förslag direkt lagstridigt och utgör alltså en uppmaning till brott. Något som borde straffas hårt…….”

Här kommer uppenbarligen en liten nyhet för Gajditza: alla politikers förslag till lagändringar är ”lagstridigt” eftersom förändrade lagar går emot gällande lagar (annars hade det ju inte varit någon förändring). Det är med andra ord politikers jobb och ansvar inför sina väljare att lägga förslag som är ”lagstridiga” – om så inte vore fallet hur tänker sig då Gajditza att politik ska fungera?

Nej just det, han tänkte nog inte.

Ytterligare en debattartikel om polisutbildningen

Denna gång i SvD som replik på Socialdemokraterna; Etnicitet ska inte styra vem som blir polis:

Att uppdatera polisutbildningen för att försäkra sig om bästa möjliga utbildning i relation till samhällsutvecklingen är naturligt och positivt. Därför är SD också positivt till att utbildningen förlängs och att mer praktik införs samt förslaget från Bengt Svensson om att skapa möjligheter till specialantagning av personer med spetskompetens (Brännpunkt 19/3).

Men med detta sagt är vi samtidigt mycket kritiska till utredningen ”Framtidens polisutbildning” som Morgan Johansson och Elin Lundgrens refererar till i sin debattartikel (Brännpunkt 21/3).

Utredningen föreslår bland annat att kravet på svenskt medborgarskap ska slopas […]

Polisen tafatt inför den våldsbejakande vänstern

Sydsvenskan uppmärksammar de problem vi har med lundapolisen, som återigen visade sig i lördags efter SDU:s besök vid Lunds domkyrka.

Som jag skrev tidigare kom extremvänstern dit och vi tvingades tillkalla polis. Utanför domkyrkan diskuterade vi med polisen som då rekommenderade oss att upplösa tillställningen då de ej kunde garantera säkerheten, vilket visar på hur polisen ännu en gång kapitulerar inför de fascistiska och våldsbejakande vänsterextremisterna.

I alla fall var vårt besök vid kyrkan över och vi valde att avsluta dagen efter en intressant rundvisning. Jag och två andra gick därefter mot stationen och vid Clemenstorget kom vänstern dit med runt 20 personer i första omgången. När vänstern i vanlig ordning började bråka stoppade jag en förbipasserande polisbil.

Deras agerande därefter kan väl bäst jämföras med hur några soc.tanter försöker rätta till invandrarkriminella – polisens agerande var med andra ord extremt tamt och tafatt. Polisen uppvisade ingen auktoritet överhuvudtaget. Efter lite småsnack med vänsterextremisterna rekommenderade polisen oss återigen att lämna platsen, trots att det var vänsterextremisterna som var aggressorerna. Vi gjorde som polisen bad oss och gick över gatan till Clemenstorget i tron om att polisen, som vid det här laget var där med tre bilar, kunde hantera några fjantiga och limsniffande drägg. Men polisen gjorde inte sitt jobb. Efter 15 meters gång var vi helt plötsligt omringade av dem igen. Jag tittade bakåt och där stod fyra till sex poliser och snackade med EN vänsterextremist – resten hade följt efter oss. Så bra koll och auktoritet hade polisen.

Jag sa till vänsterdräggen att flytta på sig och det blev lite tjafs sedan kom den sävliga lundapolisen dit igen dit. Jag skällde ut dem och sa något i stil med:

Vad fan håller ni på med? Först säger ni till oss att gå härifrån, sen efter 15 meter är vänsterpacket omkring oss igen medan ni står och snackar med någon jävla idiot där borta. Gör ert jobb istället!

Varefter en polis säger något i stil med:

Men vad ska vi göra? Vi är bara några stycken

Jag svarade:

Uppvisa lite jävla auktoritet! Ni har batonger och tårgas; spraya ner dem! Något får ni fan göra.

Varefter jag och de två andra SDU:arna bytte riktning och gick neråt mot stationen igen. Men inte räckte det heller.

En bil var på väg för att hämta upp oss och när vi var på väg att sätta oss var givetvis vänsterpacket på väg igen mot oss men de hann aldrig ikapp bilen denna gång.

Om polisen, fullt medvetna om situationen för SD:are, ändå inte kan utöva polisiär verksamhet och därmed skydda laglydiga medborgare, då måste det rimligen vara upp till en själv att försvara sig och sin rätt att vistas i fred i det offentliga rummet, eller?

Varken jag eller någon annan ska behöva tåla att ta emot spottloskor, sparkar, knuffar eller hot. Om polisen är så mesig att de inte kan visa auktoritet utan istället som en rumpenisse från Ronja Rövardotter fråga ”Varför gör ni på detta viset?”, kan de knappast förvänta sig att man har något förtroende för dem. Deras agerande är patetiskt. Poliser som agerar så bör avskedas inklusive polisledningen och ersättas av några som förstår vad polisen ska göra vilket inkluderar användandet av fysiskt våld mot våldsverkare för att upprätthålla säkerheten för laglydiga medborgare.