Slutreplik till Gajditza om kostnader för SD:s kriminalpolitik

Del 4.2 – kostnaderna för SD:s övriga förslag

1 Inledning och sammanfattning

Jag har som bekant en debatt med Gajditza. Se tidigare inlägg här.

Som vissa kanske sett har jag den debatt om kostnader för kriminalpolitiken:

1) DEt började med att Gajditza hade en rad fantasifulla påståenden

2) Jag besvarade dessa där jag visade att han räknade minst 42 gånger fel

3) Gajditza beslöt sig för att försöka en gång till. Denna gången försökte han ens knappt bemöta mina motargument om riktiga livstidsstraff (RL-straff) men raljerade istället litegrann

4) Nu kommer jag med mitt svar, uppdelat i två delar. I denna del, del 4,1, som ni kan läsa nedan går jag in i detalj och beräknar merkostnaden för RL-straffen. Det visar sig att Gajditza då har trampat ännu mer i klaveret. Se mer nedan. I del 4.2 ska jag ta itu med hans andra påstående om de straffskärpningar SD föreslår.

Detta är alltså del 4.2 och i denna del ska jag gå igenom de övriga, ganska diffusa, påstående som Gajditza framför om kostnaderna för de andra (icke-RL) brotten.

Diskussionen började med att Gajditza påstod ett par saker:

  • SD:s budget för kriminalpolitiken är underfinansierad
  • SD:s kriminalpolitik kostar orimliga mängder pengar

Slutsatsen när alla beräkningar enligt nedanstående nu är gjorda är följande: Gajditza har fel. Nedanstående tabell sammanfattar budgetåren, kostnader och anslagssparande:

Tabellen ovan visar faktiskt på besparingen första året eftersom vi gjort oss av med många utlänningar i våra anstalter samtidigt som våra längre straff inte gett utslag än.

För 2015 och 2016 ökar kostnaderna men totalt sett över budgetperioden kommer kostnadsökningarna för våra hårdare straff vara täckta. Vi ser även en marginal för de ökade kostnader för de förslag jag ej kunnat räkna ut en uppskattning över kostnaden för.

Kontentan blir att SD:s budget inte underfinansierad, dels kostar inte vår kriminalpolitik orimliga mängder pengar.

En kostnadsökning sker, vilket vi aldrig hymlat med, men den är finansierad och sett till nyttan det gör på det kriminalpolitiska området, befogad.

2 Gajditzas ”slutreplik” om RL-straffen

Först ska jag bemöta Gajditzas ”slutreplik” om RL-straffen:

Han skriver:

Ekeroth inleder med att säga ”Gajditza börjar sin replik med att ursäkta sig för att han använt fel siffror.”

Uppenbarligen kan KE inte förstå att det jag skrivit ovan inte är en ursäkt för några siffror. Jag ber om ursäkt för att jag trott på hans retorik…….

Han hävdar alltså att han inte bad om ursäkt för sina siffror. Men detta var vad han skrev (vilket jag citerade i min förra artikel):

Jag bjuder helt enkelt på att det tar något längre tid att nå de nivåer jag sagt i min artikel

Alltså erkänner han att han hade fel. Och han hänvisar även till det som stod i vårt inriktningsprogram, som ursäkt, för att han räknade fel. Ändå försöker Gajditza göra sken av att jag syftade på hans uttryckliga ursäkt, istället för hans uttryckliga erkännanden. Varför försöker han göra det? Jo, han försöker gripa efter halmstrån efter att jag fullständigt sågat hans påstående om RL-straff.

Han skriver sen:

Dessutom tycks Ekeroth ha missat sin egen motion om att livstidsfångar som blivit villkorligt frigivna och som begår något nytt brott, ska återföras till fängelse för att fortsätta avtjäna sin livstidsdom. Med tanke på att han även hävdar att återfallen är 50% så uppstår även här på sikt en betydande kostnad.

 Jag läste samma artikel[1] som Gajditza läst, där de hävdar att 37 procent återfaller i brott men endast nio procent återfaller i våldsbrottslighet.

De som berörs av vår motion är de som ”återfaller i fängelsebelagd brottslighet”, d.v.s. brottslighet av grövre slag. Alla 37 procent skulle med våra regler med andra ord inte återgå till sitt livstidsstraff utan en, utifrån statistiken, mindre andel (nio procent begår nya våldsbrott och fyra procent sexualbrott[2]).

Ser man till skillnaden från de som idag återgår till fängelsestraff skulle förvisso våra regler göra att flera återgick till sina livstidsstraff, men i sammanhanget lär det inte förändra mina tidigare uträkningar nämnvärt, speciellt om det handlar om återfall inom prövoperioden. Dessutom får man ta i beaktande de nya vanliga fängelsestraff som nya brott skulle generera enligt dagens regler. Så en skillnad skulle det bli, men skulle inte nämnvärt förändra mina tidigare uträkningar.

En slutsats man kanske istället kan dra är att längre straff leder till mindre återfall, d.v.s. mindre brottslighet (tvärt emot det Gajditza hävdar).

Vidare:

52 miljarder är, enligt min uppfattning, mycket pengar och att Kent Ekeroth försöker dölja detta, genom att på olika sätt jämföra den med hela statsbudgeten, ändrar inte detta faktum. Ett snitt av KE:s siffra och min innebär en 20%-ig ökning av Kriminalvårdens budget enbart för dessa RL straff.

Konstigt att jag måste påtala detta igen, trots att jag gjorde det i mitt senaste inlägg, men eftersom Gajditza inte verkar ha läst det, får jag väl säga det igen.

Jag förstår att Gajditza efter sin monumentala felberäkning (där han påstod att det kostade 7,3 miljarder kronor per år från första året när det egentligen kostade 0 kr extra första året) vill göra allt för att få kostnaden att låta högre än den är. Det försöker Gajditza göra genom att 1) räkna ihop 44 år i framtiden och 2) försöka undvika jämförelser med ekonomin i stort.

Som jag klargjorde innebär RL-straffen ingen merkostnad de första 10 åren. Ser man till hela perioden på 44 år kommer staten ha gjort av med omkring 59 000 miljarder kronor, där de 52 miljarderna för RL-straffen endast utgör 0,09 procent.

För att få lite perspektiv skulle motsvarande kostnad för en privatperson, med en inkomst på 25 000 kr och löneökning på 2 procent per år, bli i genomsnitt 35 kronor i månaden. Bra försök Gajditza (eller kanske inte).

Vad skriver Gajditza sen? Jo:

Det är mot den bakgrunden också svårt att förstå Ekeroths förtjusning över att den beräkning som gjorts nu och som jag godtar avseende själva sättet att räkna, inte innebär att SD:s budget är underfinansierad år ett.

Här erkänner Gajditza rakt ut att SD:s budget inte är underfinansierad. Han erkänner även (igen) att han räknade fel.

Extra pengar kostar det ja, fast frågan var om det 1) var underfinansierat och 2) orimligt. Gajditza erkände att vi inte var underfinansierade och orimligt framstår det verkligen inte.

Alltså: Gajditza hade jättefel när han påstod det han påstod om SD.

3 Kostnader för övriga förslag

Läs resten av artikeln genom att klicka länken nedan!

3.1 Straffskärpningar

Består av att tvåtredjedelsfrigivningen tas bort samt utöver det straffskärpningar för våldsbrott. Att återställa tvåtredjedelsfrigivningen (som t.o.m. Regeringen nu också vill göra – SD påverkar) innebär en ökning av straffen i snitt med 50 procent. Utöver det vill vi ha straffskärpningar uppskattar att den totala straffskärpningen skulle medföra att genomsnittstiden dubbleras. Alltså en väldigt kraftig skärpning av strafftiden.

3.2 Mängdbrottslighet och tredje-gången gillt

Riksdagens utredningstjänst kunde inte uppskatta hur mycket längre straff detta skulle generera. Inte jag heller. Det är något man får göra med de resurser som står Regeringen till buds. Vad som framgår av min uträkning är dock att vi har marginaler fortfarande för kostnadsökningar.

3.3 Preskriptionstiden för grova våldsbrott

Riksdagens utredningstjänst kunde inte uppskatta hur mycket längre straff detta skulle generera. Inte jag heller. Troligtvis blir det dock inga avgörande kostnadsökningar för detta.

3.4 Elektronisk fotboja

 Kostnaden för fotboja för de brott vi avser att fotboja ska gälla för blir omkring 140 miljoner kronor för budgetperioden och de första brottslingarna börjar använda dessa i början av 2015. Genomsnittstiden för hur lång tid man bär sådan fotboja beräknas till en tredjedel av strafftiden.

3.5 Biometriska uppgifter

Kan utgå från samma premisser som Gajditza här och uppskatta kostnaden till 25 miljoner kronor per år.

3.6 Återgång till tidigare straff vid ny brottslighet

Riksdagens utredningstjänst kunde inte uppskatta hur mycket längre straff detta skulle generera. Inte jag heller. Det är något man får göra med de resurser som står Regeringen till buds. Vad som framgår av min uträkning är dock att vi har marginaler fortfarande för kostnadsökningar. 

3.7 Kriminalisera rymning

Med tanke på att rymningar vid våra anstalter sjunkit på senare år, rentutav till noll fall de senaste två åren, får denna kostnad i sammanhanget anses vara försumbar. Vissa irrationella personer kan då undra varför man ska kriminalisera rymning om så få fall sker. Det mycket enkla svaret på det är givetvis att det inte spelar någon roll hur ofta det händer; när det händer ska det vara straffbart i sig.

3.8 Inga sänkta straff vid utvisning

Hur många av de som döms för brott samt utvisning som faktiskt får sänkt straff på grund av utvisningen har jag inte lyckats hitta någon statistik på ännu. Dessutom berörs endast 20 procent av de utlänningar som döms eftersom vi räknar med att 80 procent med SD:s politik får avtjäna sina straff i sina hemländer (se nedan). Då handlar detta alltså om en utebliven sänkning av straffet i okänt antal fall för 20% av de utvisningsdömda. En dom i HD visar att straffet sänktes med 10% i ett fall. Detta är ett viktigt förslag rent moraliskt, men skulle nog medföra hanterbara kostnadsökningar.

Grovt räknat handlar det om kostnadsökningar på runt 25 miljoner kronor, under förutsättning att 100% av de som inte avtjänar straffet i hemlandet idag får sänkta straff som med vår politik återställs (antal kvarvarande utlänningar för de olika brottskategorierna x månadskostnaden x den ökade strafftiden (som är 11% ökning av genomsnittsstrafftiden). Det blir cirka 25 miljoner kronor.

En marginell kostnad alltså.

3.9 Ingen straffrabatt även om polisen använt olagliga metoder

Antal fall där polisen använt olagliga metoder är väldigt få och får därmed också anses vara en försumbar kostnad i sammanhanget.

4 Besparingar

4.1 Utvisning av kriminella utlänningar

Antal intagna i svensk är i snitt 5300 personer senaste 10-årsperioden och låg på samma nivå förra året. 30 procent av dessa är utlänningar, vilket motsvarar 1560 personer. Samtidigt sitter cirka 200 svenska medborgare i fängslade utomlands[3].

Om avtal upprättas så att utländska medborgare avtjänar straff i sitt hemland, samtidigt som vi tar emot de svenska medborgare som avtjänar straff utomlands, skulle det innebära en minskning för Sveriges del med 1360 personer.

För att ta räkna försiktigt och ta ledtid i beaktande för att få utlänningar utvisade samt eventuella grupper som av olika anledning inte kan avtjäna straffet i sitt hemland, räknar jag inte med att få ut 100 procent av alla utlänningar utan endast 80 procent av dem, åtminstone under budgetperioden.

Besparingen detta medför skulle bli cirka:

1088 personer x 2831 kr pp/dygn x 365 dygn = drygt 1 124 miljoner kronor i besparingar varje år.

Men, för att vara försiktig räknar jag ändå inte med hela denna besparing utan endast 67% av den, eftersom lokalkostnader utgör ungefär 33% av den totala dygnskostnaden. Och eftersom vi behåller fängelseplatserna för framtida användning räknar jag med att lokalkostnaden fortfarande finns kvar. Dock är jag nog generös i min bedömning eftersom även lokalkostnaden faktiskt lär minska eftersom slitage, el, vatten etc inte kommer användas i samma utsträckning såklart, när fängelseplatserna inte nyttjas.

Samtidigt som vi sparar på vårdkostnaden för dessa utlänningar får vi en massa lediga fängelseplatser också (1088 st), vilket innebär att vi behöver lägga mindre pengar på nybyggnation.

4.2 Minskat återfall i brott

På grund av minskade möjligheter till återfall i brott kommer rättegångskostnader, fängelsekostnader, sjukhuskostnader och transportkostnader minska. Detta minskar såklart även på grund av minskat antal utlänningar i landet. Jag har dock inte haft möjlighet att räkna ut allt detta, förutom en uppskattning över minskade kostnad för rättegångskostnader.

Från Kriminalvården fick jag snittkostnaden för en rättegång för olika brottskategorier (t.ex. kostar ”brott mot person” i snitt 20 044 kr). För de brott som mina beräkningar baseras på räknar jag in en besparing på 20 miljoner kronor cirka , ganska beskedligt med andra ord. Då har jag dock bara räknat på minskat antal utlänningar. Hur mycket mindre återfall det blir generellt sett med längre straff har jag ingen statistik på, men besparingen blir alltså troligtvis större.

4.3 Minskad invandring

När vi fått ut de utlänningar som sitter i fängelse samt bedriver en restriktiv invandringspolitik, kommer också antalet nya brott minska. Eftersom 30 procent av de som sitter i svenskt fängelse bevisligen är sådana vi tagit in i landet kommer trycket på kriminalvården minska i proportion till detta. Betänk då även att andelen med utländsk bakgrund är ännu högre om man även räknar de som tidigare varit utlänningar men som sedemera fått svensk medborgarskap. Enligt Kriminalvårdens långtidsrapport är det faktiskt svenskar i minoritet (47 procent) av de som är dömda till längre (och alltså värre) brottslighet, där resterande 53 procent antingen är utlänningar eller invandrare.

Med SD:s politik, jämfört med nuvarande, skulle vi alltså för varje år/månad, få en mindre belastning på Kriminalvården.

Dock räknar jag endast med minskningen som minskat antal utlänningar i våra anstalter ger.

5 Uträkningarna

De brottskategorier som är prioriterade för SD är; brott mot liv och hälsa, sexualbrott, människohandel, narkotikabrott och vissa tillgreppsbrott.

Exempelvis blev det 1678 domslut avseende brott mot liv och hälsa under 2011, där den genomsnittliga strafftiden inräknat 2/3-frigivning är 9 månader. OBS! Antal domslut är inte exakt lika med antal personer som får fängelse. Men eftersom jag endast räknar med fängelsestraff i denna uträkning är antal domslut rätt nära verkligheten. Egentligen är det en viss viktning nedåt som bör gälla om man ska räkna med antal personer istället för antal domslut, men efter samtal med BRÅ kan jag konstatera att antalet personer i verkligheten troligen är lite mindre än de siffror jag räknat med. Detta innebär att verkligheten blir billigare än de siffror jag presenterar, men då BRÅ inte verkade ha den exakta statistiken jag efterfrågade (enligt samtal) utgår jag från domslut, som alltså bör ligga rätt nära sanningen, om än lite högt.

För dessa brott dubblerar vi uppskattningsvis strafflängden. Här räknas alltså skillnaden mellan den utdömda strafftiden enligt idag, inklusive minskningen av strafftiden på grund av 2/3-frigivningen och SD:s höjda straff, som alltså blir en dubblering av strafftiden.I denna uträkning räknar jag alltså på en dubblering med SD:s förslag där genomsnittstiden alltså blir 18 månader. De som avtjänar sina straff i våra fängelser är samtliga minus 80% av utlänningarna som enligt tidigare avtjänar sina straff i utlandet.

För det andra budgetåret (första året när SD:s kriminalpolitik får effekt), år 2014, ser beräkningarna ut som följer:

Alltså, på grund av att cirka 80 procent av utlänningar som döms i Sverige kommer avtjäna sina straff någon annanstans gör vi besparingar på antalet nyintagna i våra anstalter där vi alltså får en besparing på vårdkostnaden för de nyintagna för 2014. Utöver detta slipper vi kostnaden för de utlänningar som utan SD:s politik fortfarande skulle suttit och kostat pengar för oss sedan tidigare. Mot slutet av året ökar platsbehovet då effekten av SD:s politik gör sig gällande.

Sammantaget för år 2014 medför detta besparingar på cirka 1,2 miljarder kronor år 2014.

SD:s budget för kriminalvården för 2014 är 747 miljoner kronor. En marginal med cirka 1,9 miljarder alltså:

För det tredje budgetåret, år 2015, ser det ut som följer:

Detta år ser vi alltså resultatet av SD:s hårdare straff. Antalet extra intagna i våra anstalter ökar och några månader in på året är de lediga platserna på våra anstalter slut varför vi får ett behov av att bygga nya (B-klass).

SD:s budget för 2015 är återigen 747 miljoner kronor. Dessutom har vi alltså sedan tidigare år ett anslagssparande på 1,9 miljarder kronor varför ”utgående balans” för kriminalvården blir ett plus på runt 1,1 miljarder kronor:

För det tredje budgetåret (sista året i SD:s höstbudgetproposition), år 2016, ser det ut som följer:

Detta år fortsätter alltså antalet extra intagna att öka, nybyggnationer behövs också då de lediga platserna vi tidigare skapat tagit slut.

SD:s budget för 2016 är som innan 747 miljoner kronor plus en ”ingående balans” på 1,1 miljarder kronor, vilket ger en ”utgående budget” på plus drygt 156 miljoner kronor cirka.

Slutsats:

Ovanstående beräkningar är inte exakta, men bra mycket mer exakta och genomarbetade än Gajditzas. Tar man i beaktande besparingar plus utgifter (även om jag inte räknat med exakt alla besparingar eller alla kostnadsökningar) ser vi ändå att det går hyfsat jämnt upp, mycket beroende på effektiviseringar av utlänningar i svenska anstalter, som idag kostar väldigt mycket pengar.

Jag har periodiserat kostnaderna, månad för månad, där tillflödet av intagna liksom ”frånflödet” trappas upp och av i samma takt (d.v.s. antal intagna på ett år fördelas jämnt över tolv månader). På så sätt blir det ett mer realistiskt och jämnade flöde när nya fängelseplatser behöver byggas, baserat på takten i vilka nya intagna kommer in- och ut. Kostnaderna för vård och nybyggnation ebbar sedan ut när man när det nya jämviktsläget.

I denna diskussion med Gajditza kom han inledningsvis med flera och stora anklagelser mot SD:s kriminalpolitik; dels att det var underfinansierat och dels att det var orimliga kostnader. Den första delen jag besvarade honom handlade om riktiga livstidsstraff. Där visade det sig att han hade fel vilket han erkände (se i början av detta inlägg bl a). Sen valde han efter mitt första svar att fokusera på våra andra förslag.

Men med denna uträkning menar jag att jag även här visat att Gajditza hade fel, både gällande finansiering och storleken på kostnaderna.

Även om detta inte är exakt uppgifter ger de ändå en ganska bra uppfattning om hur finansierat och hur mycket extra pengar SD:s politik kostar.

Slutsatsen man kan dra är att SD:s politik på det kriminalpolitiska området kostar mer pengar men samtidigt framstår det inte på något sätt som orimligt, ofinansierat, speciellt med tanke på att vi med SD:s politik skulle komma till rätta med många av de alldeles för låga straff vi idag utdömer.

Får tacka för debatten.

%d bloggare gillar detta: