Idag har regeringen lidit flera nederlag i utskotten och i riksdagen.
I Arbetsmarknadsutskottet enades en majoritet angående social dumpning. Läs artikel
I Utrikesutskottet lider alliansen ett nederlag när det gäller ett erkännande av Väst Sahara. Läs artikel i DN.
I kammaren lämnande alliansen walkover när det gäller utökat antal civilanställda inom polisen. Ett beslut som ligger helt i linje med den poliskampanj som Sverigedemokraterna bedrev under försommaren. Läs artikel i DN.
När det gäller betänkandet (2012/13:JuU2) inom polisen hade SD flera förslag som inte fick något stöd i riksdagen av något annat parti.
Följande förslag fick inget stöd av 7-klövern i riksdagen. Med andra ord inte en enda ledamot från något av 7-klöverpartierna stödde dessa förslag. Här kommer korta sammandrag av SD:s förslag som Kent Ekeroth yrkade på i kammaren. Vill du läsa hela texten så gå in på följande länk.
Överföring av vissa polisuppgifter till andra aktörer
Vissa av polisens uppgifter borde ligga inom andra samhällsaktörers ansvarsområden. Detta har uppmärksammats av rikspolischefen. Han menar att många av de uppgifter som i dag utförs av polisen hindrar organisationen från att uppfylla de mål som är uppsatta för kärnverksamheten. Uppgifterna skulle ofta kunna skötas bättre av aktörer som har en annan kompetens än polisen. Rikspolischefen har som exempel anfört att pass bör utfärdas av länsstyrelserna, att omhändertagande av berusade personer bör skötas av landstingen, att tillståndsgivning för t.ex. fyrverkerier och cirkustält bör skötas av kommunerna, att inspektion av farliga istappar bör skötas av snöröjare och att inspektion av utrymningsvägar och eltillförsel på hotell och pensionat bör skötas av kommunerna. Han menar också att omhändertagande av hittegods, transporter av vissa personer och omhändertagande av vanvårdade djur är verksamheter som kan skötas av andra än polisen.
Utökade möjligheter för polisen att avvisa anmälningar
Sveriges poliser är skyldiga att behandla en anmälan om brott, muntlig eller skriftlig, utan uppskov och oavsett till vilken polismyndighet den lämnats. Detta är problematiskt. Det förekommer att poliser måste överge bevakningen av en brottsutsatt plats för att ta emot en anmälan om ett brott av mindre betydelse. Konsekvensen kan bli att allvarliga brott begås som polisen hade kunnat förhindra om de inte tvingats lämna platsen. Vidare måste polisen ta emot anmälningar på natten som lika gärna hade kunnat hanteras nästa dag. Polisen belastas då med ökade kostnader för obekväm arbetstid. Polisen bör därför ha rätt att tillfälligt avvisa vissa anmälningar.
Ordningsbot för snatteri
Den vanligaste brottstypen som anmäls i Sverige är tillgreppsbrott. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) lagfördes 2010 nästan 17 000 snatteribrott. Alla går givetvis inte till domstol, utan åklagare kan besluta om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse för att snabba på processen. Vid ett erkänt snatteribrott där omständigheterna talar för att gärningsmannen inte kommer att dömas till fängelse anser jag att polisen borde kunna utfärda ordningsbot direkt på plats. Ärendet behöver då inte gå vidare till åklagare och belasta rättskedjan ytterligare.
”Tredje gången gillt”-princip för vissa brottstyper
För vålds-, sexual-, och narkotikabrott på fängelsenivå bör en ”tredje gången gillt”-princip införas. Principen innebär att om samma person inom en viss tidsperiod begår ett sådant brott för tredje gången, ska han eller hon per automatik dömas till lagens maxstraff.
Övervakning med s.k. elektronisk fotboja efter avtjänat straff för vissa brott
Det bör bli obligatoriskt att efter frigivningen övervaka den som har dömts för ett grovt vålds-, sexual- eller narkotikabrott eller för grov organiserad brottslighet med s.k. fotboja. Med hänsyn till återfallsgraden bland unga bör det även utredas om en sådan åtgärd också ska införas för den som har dömts till sluten ungdomsvård. Övervakningen ska pågå under en period som står i proportion till det utdömda fängelsestraffets längd.
Upphävande av sekretess mellan SOS Alarm och polisen
Det har vid flera tillfällen förekommit att polismyndigheter inte har fått ut begärda uppgifter från SOS Alarm, vilket är olyckligt då polisen har behövt uppgifterna för att kunna säkerställa polisiära insatser. I något fall har det krävts domstolsbeslut för att få ut uppgifter som polisen har behövt i en förundersökning. Vi anser att de aktuella uppgifterna borde kunna lämnas ut från SOS Alarm till polismyndigheter, t.ex. genom analogisk tillämpning av de sekretessbrytande bestämmelser som gäller för offentlig verksamhet.
