DN har en artikel om Luton; Staden som blev känd för extremism och våld. Där tas det upp hur Luton blev delat mellan muslimer och engelsmän. ”Lika goda kålsupare”-teorin är den röda tråden i artikeln, vilket självfallet är helt fel synpunkt.
För snart två år sedan marscherade ett regemente genom Luton. En grupp demonstranter från den förbjudna muslimska organisationen al-Muhajiroun angrep soldaterna med okvädningsord.
En grupp unga vita män bildade [...] English Defence League (EDL) och kan bäst beskrivas som högerextremistiskt och islamofobiskt.
Lika goda kålsupare? Menar DN alltså att engelsmännen har lika stort ansvar i förändringen och förstöringen av deras stad/land som de invandrade muslimerna vars beteende och kultur legat till grund för förändringen? Hade muslimerna inte varit där hade ju vare sig de engelska soldaterna fått utstå den behandling de fick och Luton hade inte heller blivit uppdelad (hade inte funnits något att dela upp den i ju).
EDL var ju vidare en reaktion på segregationen och respektlösheten från de invandrade grupperna. Orsaksförhållandet verkar ha gått Dn helt förbi. Engelsmännen ska inte behöva anpassa sig eller vika sig en tum för de som p.g.a. engelsk solidaritet (eller dumhet beroende åp hur man ser det) fått komma till deras land.
Särskilt två grupper har kommit att känna sig alltmer marginaliserade: unga arga muslimska män och unga arga vita män.
Ja, men då får ”unga arga muslimska män” allt ta och maka på sig. Varför? Det är inte deras land. Anpassa er eller åk hem borde vara beskedet.
Integrationen går med andra ord bakåt och förstärker misstron mellan befolkningsgrupperna.
– Det beror delvis på skolorna. Under de senaste 25 åren har vita föräldrar lämnat innerstaden. Då får man skolor med bara asiatiska och afrikanska barn, säger Manzoor.
Många Lutonbor DN möter talar om att den positiva ”andan” gått förlorad. Pensionären Marjorie Judge säger med vemod i rösten att staden har förändrats.
– Andan och vänligheten har försvunnit. När jag var ung kände alla varandra i sitt bostadsområde, det gör man inte längre, säger hon.
Och oavsett egentligen ”vems felet är” så är felet ändå invandrarnas. Varför? Jo, för även om det är engelsmännen som ogillat utvecklingen eller de kulturer den engelska eliten släppt in, så är det ju de förutsättningarna som invandrarna rimligen borde ha anpassat sig till. Det var de förutsättningar de kom till och enligt mitt sätt att se på de har de ingen rätt att kräva det ena eller det andra. Det går inte att skylla på engelsmännens bristande intresse av att ”integreras”. Bra eller dåliga förutsättningar; det var de som fanns. Gilla läget eller åk hem.
Det är sanslöst att DN, och många med dem, i sann relativistiskt anda menar att den engelska kulturen eller de förutsättningar som finns/fanns ska ges samma vikt som de krav som den muslimska kravmaskinen ständigt för fram.
Det finns bara en sida som har fel i Luton – och det är inte engelsmännen.
Postat i: islamisering, Utrikes Taggat: | islamisering, luton
Blaskan dn består av ett gäng fega kräk och egoister som inte ens en gång kan stava till ordet sanning!
En skandal att alla dessa blaskor ska ha presstöd som skattebetalarna står för samtidigt som lögnerna sprids i alla dessa mediokra blaskor.
Se till så att presstödet tas ifrån dessa förljugna blaskor omedelbart!
Vi behöver ett Swedish defence league här så att det kan bli lite pli på Muhammedanerna.
Vi behöver folk som är villiga att slå Muhammedanpacket på truten!
Håller helt med. Maka på er muslimer.