En studie av Jaap Dronkers från Maastricht Universitet visar att skolor med “högre grad av etnisk diversitet” klarar sig sämre än skolor med högre grad av homogenitet:
Fifteen-year-old pupils from schools with high ethnic diversity perform worse than comparable pupils from schools with homogenous student populations. This applies not just to the immigrant children, but also to the pupils from the country in question.
What’s more, the number and origin of the immigrant pupils also plays an important role. Having a higher proportion of pupils from Islamic countries at a given school negatively influences the performance of all pupils at that school. But in contrast, a higher share of pupils from South and East Asia has a positive effect.
Översatt till svenska med Google Translate:
Femton-åriga elever från skolor med hög etnisk mångfald presterar sämre än jämförbara elever från skolor med homogena populationer. Detta gäller inte bara den invandrade barn, men också att eleverna från landet i fråga.
Dessutom, spelar det antalet och ursprunget av invandrarelever också en viktig roll. En högre andel elever från muslimska länder vid en viss skola påverkar resultatet negativt för alla elever på skolan. Men däremot har en högre andel av elever från södra och östra Asien en positiv effekt.
Dronkers säger även att socioekonomiska förklaringsmodeller inte har stöd i empirin:
This can’t be attributed to their socioeconomic background, or the school characteristics or education system. In other words, the constant harping about the socioeconomic deficit or the characteristics of schools or education systems has no empirical basis.”
Översatt med Google Translate:
“[...] Detta kan inte hänföras till deras socioekonomiska bakgrund eller de egenskaper skolan eller utbildningssystemet. Med andra ord har den ständiga tjat om den socio-ekonomiska underskott eller egenskaper hos skolor och utbildningssystem ingen empirisk grund. “
Detta talar återigen för det jag alltid säger här, nämligen att det är kulturella faktorer som är avgörande. Det är därför folk från andra sidan världen med annorlunda utseende och språk kan klara sig alldeles utmärkt i Sverige (som östasiaterna) medan folk från andra regioner (MENA-länder t.ex.) misslyckas totalt. Precis som Dronkers studie visar handlar det om kulturella faktorer där folk från muslimska länder klarar sig sämst.
Postat i: Övrigt, islamisering, mångkultur Taggat: | mångkultur, skola, studieresultat, utbildning
Jag ska nog läsa den där själv och inte låta din version eller den sidan du länkade till stå som tolkare…..Hittade följande vid en snabb anblick:
“Children with an immigrant background underachieve in destination countries with a larger shortage of teachers, independent of the
general quality of the education in their destination country. Such a shortage has a negative effect on the quality of teaching, because it increases the dropout of classes or the use of unqualified personnel. Children with an immigrant background are especially dependent of the quality of the teaching, because their parents overall possess less resources and have a lower knowledge of the language of the country of destination. A shortage of teachers therefore diminishes immigrant children’s opportunities to use education as a mobility channel.
[---]
The positive effect of living in a traditional immigrant society as reported by Levels et al. (2008b) is also found by us. As a result of their long tradition of immigration and the absence of a substantial
indigenous population, those countries are better prepared for the integration of new immigrants.”
Givetvis fungerar det så.. det är bara att snabbt kolla hur avvikande kulturen och sederna är i landet de kommer ifrån…
“Det sitter i generna” , något som forskarna precis börjat skönja, men som vi föräldrar sett hos våra barn under många århundraden.
Inte konstigt alls om det går sämre för MENA-ungarna.. de har ingen tradiotion av läxläsning, att föräldrarna kan hjälpa sina ungar i skolämnena, eller ens att föräldrarna kan språket dit de flyttat.. det finns alldeles för många exempel på “flyktingar” som bott i Sverige i +30 år utan att kunna säga en endaste enkel mening, eller väldigt få sådanna meningar..
Endast våra landsförräderi-politiker (Mona S r.ex) förstår hur sådanna invånare kan vara “en tillgång för Sverige”