Dagens Nyheter har en artikelserie som tar upp segregationen i Stockholm. Idag har de ”fyra forskare” som tar upp vad de menar kan förhindra segregationen:
Ryszard Szulkin, professor i sociologi vid Stockholms universitet, lyfter fram utbildningen som en avgörande fråga.
Olof Åslund är professor vid institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) på Uppsala universitet. Han ser arbetsmarknaden som en nyckel och menar att den etniska boendesegregationen delvis beror på skillnader i ekonomiska förutsättningar.
Irene Molina, universitetslektor i kulturgeografi vid institutet för bostads- och urbanforskning på Uppsala universitet, vill ”öppna de vita svenska öarna”. Hon ser det som avgörande att avliva myten att om att bostadssegregationen skapas av egna val. Hon efterlyser en massiv satsning p att rusta upp slitna miljonprogramsområden.
Tove Pettersson, docent i kriminologi vid kriminologiska institutionen på Stockholms universitet, tycke det är viktigt att motverka inlåsningen i så kallade ”gated communities”. Hon varnar för att öka kontrollsamhället i utsatta områden, efter som det sannolikt skulle leda till ökad misstro och ökade konflikter.
Ovanstående forskare visar med all tydlighet att den politik som misslyckats under 35 - 40 år inte hindrar dem från att föreslå exakt samma sak.
Szulkin yrar om utbildning; men i Sverige har alla rätt till skattefinansierad utbildning ända upp på doktorandnivå. Vill man så kan man studera. Finns inga ursäkter än sig själv.
Åslund pratar i sann socialistiska anda om klasskillnad (han kallar det ”skillnader i ekonomiska förutsättningar”). Boendesegregationen kan säkerligen förklaras av ekonomiska skillnader, men dessa effekter gäller givetvis för de svenskar som har mindre pengar lika mycket som för invandrare som inte har det. Skillnaden är väl att svenskar med sämre ekonomiska förutsättningar inte ger upphov till de problem som vissa invandrargrupper gör.
Molina vill att man ska slänga ännu mer pengar på ”miljonprogramsområden”. Är det inte det Sverige gjort nu i tiotals år? Det har inte hjälp, och att slösa mer pengar på samma medicin som aldrig verkat är kanske inte det smartaste.
Pettersson beklagar sig över ”gated communities” som en drivare av segregation. Helt bakvänt resonemang. Själva anledningen till ”låsta samhällen” i första taget är ju att skydda sig själv och sina nära från det våld och den otrygghet som massinvandringen skapat i första taget. Orsak-konsekvenssambandet går alltså inte ”låsta samhällen” -> ”segregation och otrygghet” utan det är ”segregation och otrygghet” som skapat ”låsta samhällen”. Att då tro att man kan förhindra ”segregation och otrygghet” genom att motverka konsekvensen (”låsta samhällen”) visar bara att han inte sett orsak/verkan-förhållandet.
Som Ulrika By skriver:
För klyftorna har fortsatt växa. De ekonomiska fortsätter vi att lappa och laga, den materiellt kompensatoriska politik som förts har i viss mån, och kanske också tack och lov, lyckats. Men resten – det som är integration – en nödvändig känsla av tillhörighet, allas tillgång till kunskap, den enskildes makt över sitt liv, individens frihet att använda sig av de möjligheter som faktiskt finns – dit är det bedrövligt långt.
Precis så. Oavsett alla lagar och pengar som använts för att försöka komma till rätta med invandringsproblematiken har det inte hjälpt. Anledningen till detta är kort och gott att alla (utom SD), inklusive ovanstående ”fyra forskare”, helt missat att kulturskillnader mellan olika grupper är helt avgörande för hur väl de fungerar i ett nytt samhälle. Det är också därför att somliga invandrargrupper lyckas alldeles utmärkt i Sverige, medan andra grupper är ett totalt fiasko, inte bara i Sverige utan i övriga Västvärlden.
Hon skriver vidare:
Så länge den stora majoriteten inte behöver konfronteras med de konflikter som ett etnifierat klassamhälle leder till kan vi fortsätta tänka att det inte är något bekymmer, segregationen skyddar majoritetsbefolkningen, gynnar den på sätt och vis.
Kanske är det därför vi inte lyckats knäcka någon allmän kod för hur det ska gå till att bryta det omtalade utanförskapet, tänker jag cyniskt.
Detta är en stor del av problemet; etablissemangseliten som är helt avskärmad från verkligheten ser inte de enorma problem samhället ställs inför i och med mångkultur och massinvandring. Därmed blir det lätt för dem att fortsätta vara ”varma och fluffiga” genom att upprätthålla massinvandringen och idén om mångkultur, trots förödande konsekvenser på precis alla områden i det här landet. Det ”skydd” som majoritetsbefolkningen har är dessvärre katastrofalt, för det hindrar dem från att förhindra utvecklingen innan det är för sent.
Men skulle den politiskt korrekta och naiva eliten någon gång på allvar stå öga mot öga och uppleva den verklighet deras utspårade politik orsakat skulle de reagerat på exakt samma sätt som när etablissemangstjejen Katrin Zytomierska gick på bio…
http://www.dn.se/sthlm/sociologen-forskola-och-skola-av-hog-kvalitet-ar-viktigt-1.1052408
http://www.dn.se/sthlm/ekonomen-viktigt-minska-skillnaderna-pa-arbetsmarknaden-1.1052404
http://www.dn.se/sthlm/kulturgeografen-oppna-de-vita-svenska-oarna-for-alla-1.1052407
http://www.dn.se/sthlm/kriminologen-okad-kontrollkultur-ger-mer-misstro-och-konflikter-1.1052406
http://www.dn.se/sthlm/segregationen-skyddar-majoritetsbefolkningen-1.1052445
http://www.dn.se/sthlm/djursholm-tensta-integration-segregation-stockholm-1.1052399
http://www.dn.se/sthlm/segregation-integration-stockholm-nyanlanda-flyktingar-1.1051692
http://www.dn.se/sthlm/segregationen-klyver-stockholm-1.1050342
http://www.dn.se/sthlm/ekonomiska-murar-vaxer-kring-innerstan-1.1050121
Postat i: Inrikes, mångkultur, Politisk korrekthet Taggat: | invandring, Katrin Zytomierska, mångkultur, naivitet, politiskt korrekthet, segregation, stockholm
[...] – Kent Ekeroth om kulturella skillnader – En del av mitt hjärta lämnade jag [...]